Ingen Classic Lady

Nä, att Nikki inte står upp för sitt namn (Baloubet´s Classic Lady) kan alla intyga som känner henne eller som läser den här bloggen. Hon är ju verkligen ett energi knippe som älskar ute aktiviteter i både vått och torrt.
Igår gick vi för att dra upp färsk potatis till middagen och då hoppade hon självklart ner i bäcken för att sedan springa flera ärevarv i potatislandet och självklart hjälpte hon till att gräva fram potatisarna också.
Jag älskar hennes härliga personlighet och att det är så mycket "hund" i henne. Det är kul att dom är så olika hon och Mysan. Visst är Mysan gammal nu och inte så aktiv av den orsaken, men hon har ju varit ung. Hon har dock aldrig varit som Nikki. Hon har alltid varit lite fisförnäm och inte velat smutsa ner sig i onödan.

Utställningar

Har precis anmält Nikki på 3 utställningar i höst.
Härnösand 20 september, inofficiell
Sundsvall 3 Oktober, Nationell (SDHK)
Sundsvall 4 Oktober, Internationell (Mittnordenutställningen)

Ska bli riktigt kul att hinna med några utställningar nu i höst. Sen blir det lugnt framtill våren igen.

Löptider

Har verkligen tur med mina små tjejer, för dom blöder väldigt lite. Trodde kanske att Nikki skulle blöda mer den här gången men det gör hon inte. Blir knappt några fläckar efter henne och hon är jätte duktig på att tvätta sig och ta bort fläckar hon lämnar efter sig.

Inne lek

Regnig dag idag, fy vad trist.
Tur att vi hann med en härlig skogspromenad imorse innan det började vräka ner. I alla fall så hade vi lite kul inomhus istället. Båda hundarna fick va med och göra lite konster och leta godis. Mysan blir så otroligt uppjagad när det är godis på gång och är jag inte snabb att tala om vad hon ska göra så chansar hon och gör flera konster på egen hand för att snabbast möjligen få sitt godis. Hon är riktigt underhållande.

Nu!

Nu har i alla fall Mysan börjat löpa och Nikki är på gång. Hon är svullen och slickar sig mycket så det sätter nog igång precis när som helst. Skönt att de löper samtidigt.

För höga ambitioner

Sitter i soffan och betraktar en mycket trött liten tjej. Det är lilla Nikki som, helt utslagen ligger på rygg med benen rätt ut, halvöppen mun och tungspetsen utanför. Hon drar djupa andetag och orkar inte ens jaga bort flugorna som envist flyger omkring henne. Hon är otroligt söt där hon ligger.
Vad som gjort henne så trött är ett träningspass i agility på brukshundsklubben. Blev så glad när vi kom dit och upptäckte att vi var ensamma på banan. Så jag byggde en stor bana med flera olika hinder, vilket var lite för ambitiöst. Hon klarar inte av att själv "dra" till hindrena och jag orkar inte springa jämsides med henne och visa på varenda hinder. Så jag fick dela upp banan i kortare kombinationer och det gick bättre. Men måste nöta in nu att hon ska sticka från mig och ta hinder. Har dock inga förhoppningar på stora framgångar i år.

Husses hund

Nikki och husse har börjat gå på långpromenader tillsammans nu när jag inte orkar. Dom verkar ha verkligt roliga skogspromenader med djurspårning och bäck badning. Blir faktiskt lite avundsjuk på att de orkar. Någon fler som inte orkar med dessa träningspass är gamla damen i familjen. Hon hade bestämt sig för att följa idag, men efter en kort bit in i skogen hade hon tvärstannat så hon fick gå hem igen. Hon var ändå jätte nöjd med promenaden hon fått och la sig och sov skönt.
Nä husses skogspromenader är ingenting för gravida eller gamla

Dagdrömmer

Tycker det här var en härlig bild på min lilla fönstertittare.
Man kan ju fundera på vad hon sitter och drömmer om.

Löpdags?

Just nu går jag bara och väntar på att tjejerna ska börja löpa. Dom är sena båda två. Mysan är det inte så konstigt eftersom hon numera löper ganska oregelbundet, med längre och längre perioder mellan gångerna. Men Nikki tycker jag skulle sätta igång. Det kan ju vara lite oregelbundet för henne också nu i början, hon har ju bara löpt en gång förut. Men det var åtta månader sedan så jag tycker faktiskt att det ska hända när som helst nu.
Har en teori att det varit så mycket i sommar att dom har förskjutit löptiden. Så vi får väl se nu när vi har kommit in i våra vardagliga rutiner om dom inte börjar löpa snart.

Hem ljuva hem

Nu är semestern definitivt över. Vi kom hem idag efter några dagar i Umeå och det ser ut som hundarna tycker det är skönt. Efter att ha kollat läget runt gården gick dom och la sig på sina favoritplatser. Där har dom legat och haft det skönt flera timmar tills för en stund sen då dom fick mat.
Nu ska jag gå ut med dom en sväng. Det är ju alltid massor med spännande dofter som måste kollas och markeras när man inte varit hemma på ett tag.

Avkoppling

Mina två bebisar.
En i magen och en utanför. Totalt avslappnad ligger Nikki och myser i mitt knä som hon snart inte får plats i längre.

Hos pappa

En dag hälsade vi på pappa och då blev det en del fotande. Var ju tvungen att arrangera mina små flickor för att få några vackra bilder på dom ihop.

Mira satt fast i koppel under dagen, till Nikkis stora förtjusning. Det var ju jättekul att dra med sig Mira i kopplet, slita och dra och Mira hängde med så snällt.

Semestertider

ja, jag har inte varit så duktig på att uppdatera bloggen under en tid, men det är ju som med allt annat under sommaren... allt står stilla. Men nu börjar vi väl snart komma tillbaka från alla semestrar och livet återgår till de vanliga rutinerna. Vi har en liten tripp kvar att göra. Men för tillfället är vi hemma och hundarna verkar nöjda med det.
Förra veckan hälsade vi på min mamma i Bjursele, hennes föräldrahem. ett riktigt smultronställe för både människor och djur. Hela familjen var samlad vilket innefattar mammas tollare Kiwi, lilla Mira och mina hundar. Dom har verkligen levt ett riktigt hundliv, sprungit ut och in som de har velat, busat och badat. Fast buset har mest Nikki och Mira stått för.